lovelyn

Jag hatar mitt jobb idag. Det har jag i och för sig gjort de flesta dagar sedan jag började jobba hemifrån. Det passar mig inte. Inte alls.

De flesta dagar är minst åtta timmar av ångest. Prestationsångest och ångest för att saker och ting inte funkar. Ångest för att jag måste prestera och producera för att få lön. Ångest för att jag inte har någon feedback eller några kollegor att småprata med, rådfråga eller fika med.

Jag tvivlar på mig själv. Jag undrar om jag ska byta jobb. Jag undrar hur jag kan ha ett jobb. Jag frågar mig varför jag ens ska ha lön. Jag känner mig som ett skämt.

JAG VILL INTE MER. Och ändå måste jag. I två månader till. Jag har hyra och räkningar att betala. Och någonstans inom mig är jag ändå stolt över mitt yrke. Jag har kämpat för att komma hit. Jag vet hur roligt det kan vara.
Men just nu är det inte roligt alls.