Du känner mig och vet vad jag känner
Ja, herregud, vad ska jag säga. Du slipper i alla fall fundera på om du någon gång ska berätta om bloggen. Och du kan ju konstatera han gillar dig för vad du är och trots dina hemligheter.
Jag förstår att du är lätt skakad.
Men jag är ledsen, jag kan nog inte komma med något klokare råd än ytterligare ett: ja, herregud.
Jo, jag har förresten en uppmaning till honom: börja kommentera.
faktisst så tror ja att ja slutar me nån som läst/läser min blogg, inga hemliehter å inga lögner, såhär e ja å så känner ja.
Man blir såå ledsen. Samma "misstag" gjorde jag nu med mitt X - då vi bråkade och bad han dra åt heövete. Nu är osäkerheten fortfarande där men jag älskar honom o måste lita på honom...
Man blir såå ledsen. Samma "misstag" gjorde jag nu med mitt X - då vi bråkade och bad han dra åt heövete. Nu är osäkerheten fortfarande där men jag älskar honom o måste lita på honom...
Shit, vilken chock att få veta att han läst! Men samma chock för honom att veta att du har läst! Bäst är att ha lösenord om man inte vill att någon ska hitta ens blogg eller göra den sökfri på google. Eller inte skriva om alltför personliga saker. Hoppas det ordnar upp sig. Kanske är ni bara nerviga inför den stundande resan?
Hela bloggen flashade för mina ögon när jag läste inlägget. Helt chockad. Såg allt i nytt ljus. Ljuset av hans blick.
Jag har inte gått tillbaka och läst. Men tänkt. Och tror att din ärlighet är bra. Han kan inte missa dina varma känslor, och ännu mindre din lojalitet. Hur du haft val, och valt honom. Hur du kämpat med dina egna tvivel. Hur du ser och accepterar bådas era goda och mindre goda sidor. Hur du och vi ansträngt oss för att tolka välvilligt och ge honom utrymme.
Jo, det ordnar sig nog för er ändå. Men kanske inte för bloggen. Jag fäller en liten tår för Lovelyn - skånsk snäcka i Stockholm.
Aj då.
Men se det så här: när all skit är framme i ljuset så är det ju världens läge att fortsätta vara ärliga mot varann, och det kan ju bara leda till något bra oavsett vad det nu är. Hoppas det ordnar sig och att du får en fantastisk resa.
Kram!
Jo, jag tror att det här kan leda till något bra. Mer ärlighet, mindre osäkerhet, större närhet.
Det känns fortfarande lite sjukt att han har läst allt, men på ett sätt skönt. Take it or leave it liksom. Den ocensurerade Lovelyn. Som fortfarande är löjligt förälskad.
Vad det ska bli av bloggen vet jag inte. Den hade ju ändrats lite redan innan. Singelsnäcka blev bara snäcka. Jag tror att jag tar en bloggpaus och åker till Centralamerika. Sen får vi se.
Det är ju inte fel att blogga från Sydamerika (förutsatt att du hittar datorer med internetuppkoppling här och var). Men jag förstår om du vill ha paus också. Och det skulle kanske vara en annan blogg hur som helst.
Han vet allt du valt att anonymt berätta på en blogg du inte trott att han läst. Du vet allt han valt att berätta för dig (plus lite till, jag vet, men fan inte mycket). Det där tycker jag ni ska prata om.
Inga kommentarer. Det kan ju visa sig farligt.
Han har valt att fortsätta - fortsätta läsa, fortsätta förhållandet, fortsätta inte berätta att han vet. Då kan han gott ta lite fortsättning från oss också.
Jösses... hur gick det där till? Hur hittar man en blogg, som skrivs helt anonymt? Eller har han gått in via din dator, snokat vilka sidor du surfar på och bara råkat snubbla över den...? Klart det känns lite olustigt att veta att han läst allt medan ni umgåtts och han inte har sagt nåt. Han har vetat hela tiden hur du våndats och funderat och undrat och han har inte sagt ett ljud. Jag hade självklart inte heller kunnat låta bli att läsa om jag hittat min partners blogg- man är ju löjligt nyfiken- men man hamnar ju i ett dilemma och frågan är om man skulle våga berätta det- iallafall om det gått såpass lång tid. Känns ju lite som att smygläsa partnerns dagbok och därmed svika ett förtroende... det spelar ju ingen roll om det är i fysisk bokform eller digital nätbok. Det är baske mig ingen lätt situation...
Jag kommer sakna dig mycket när du tar bloggpaus, om det blir så... antar att det inte kommer vara det lättaste att blogga när ni är på resande fot- men det blir ju desto mer att berätta när ni kommer hem igen :-)
(Läste igenom kommentaren och precis innan jag skulle trycka på skicka, kom jag på- vilket jag inte tänkte på- att jag skriver ju till dig som om det bara är du som läser det, det är personligt- men han läser ju antagligen också detta... haha... så "Hej ekorren- vilken soppa du ställde till med nu- för alla oss andra som följer Lovelyn och hejar på henne" hihi... vilken tur att ni är så starka och beslutsamma och pratar ut och enas. Nu kanske ni båda kan lita på varann till 100 % igen :-) )
Vad skönt att det verkar ha ordnat sig. Och för er alla andra eventuella skeptiker... dagbok? Har ni redan glömt bort dessa? I hur många årtionden har inte män- kvinnor smygläst dessa utan sin partners tillstånd? Det är nog oftast tjejer som skriver dagbok medan bloggandet kan även män ge sig på... inte med samma lyckade resultat men ändå... de har ju tillgång till tangentbordet och när de inte tittar på porr så måste de ju använda datorn till något ;-) . Jag tycker att Ekorren ska matcha din blogg med en egen ....we´d like that, eller hur??!
Sanna Tider: Tydligen är det inte så svårt att hitta min blogg om man googlar vissa utvalda ord. Jag kan ju tycka att han kunde ha berättat om det när vi bråkade om match.com men det var kanske mussligheten som slog till...också var det självklart bekvämt att få veta allt utan att behöva fråga mig.
Men, men nu är det som det är och det känns okej. Jag tror att det bara kan bli bättre. Och förhoppningsvis överlever bloggen också, egentligen vill jag ju inte tappa kontakten med mina underbara läsare ;-)
Puh jag vet ju hur det kan kännas när fel person läst ens blogg! Nu har jag återupstått på selmalindi som ska få en lite mer personlig touch. Inte för mycket privatliv dock, mina föräldrar har ju faktiskt adressen!
Förresten, tycker ni är riktigt tuffa båda två som håller ihop trots de här grejerna. Håller med någon av föregående skrivare om att det är bra när saker kommer upp till ytan så tidigt som möjligt.
Jag har hittat julklappen till ekorren!! hehe... inte säkert han tycker det är så roligt, men jag tyckte det var klockrent!! :-)
http://www.style4it.com/search.asp?m=29
Olika färger att välja mellan ;-)
Attans... tänkte inte på att han ju numer är officiell läsare av denna blogg- så nu är ju överraskningen förstörd :-(
Jaja... kunde vart en bra julklapp då... hehe...
MissLina: Uschja, jag ryser fortfarande när jag tänker på den galna människan.
Sanna Tider: Hahaha! Verkligen perfekt, och vad gulligt att du tänkte på oss när du såg den :-)
