Vill glömma och radera
Förutom rewindknappen som jag efterlyste skulle jag vilja ha en deleteknapp. Jag skulle vilja deleta Söderkillen ur mitt medvetande. Det är obegripligt hur en person på så kort tid kan lämna så stora avtryck.
Jag vill inte tänka på hur skönt det var när han kysste mig i nacken så det kändes som om ryggraden smälte och sen viskade hur fin jag var.
Jag vill inte tänka de varma sommarnätter då vi somnade tätt ihop och genom det öppna fönstret hörde bilarnas brus och berusade människor på väg hem.
Jag vill inte tänka på hans favoritskjorta som hade ett hål på ena ärmen så att armbågen tittade ut.
Jag vill inte tänka på hur rolig han lät när han härmade skånska och jag sa " Jag är från Skåne, jag har inte downs syndrom" och han skrattade så han kiknade.
Jag vill inte tänka på hur mysigt det var när vi badade skumbad med levande ljus och lyssnade på radioteater och han sa att han tyckte om när jag var där.
Jag vill inte tänka på hur vi bakisfrossade frukt och tittade på film i hans soffa och jag upptäckte hur söta tår han hade och knappt kunde titta på dem eftersom jag vanligtvis tycker killar har skitfula tår.
Jag vill inte tänka på hans bröstkorg med precis lagom mycket hår, fast mest på ena sidan.
Jag vill inte tänka på hans händer på min kropp och hur de fick mig att bli helt elektrisk.
Jag vill inte tänka på hur jag retade honom för att han hade gubbtofflor och tidningar på toan.
Jag vill inte tänka på hans jävla prettomusik som ändå bara var han.
Jag vill inte tänka på hur fantastiskt han kysstes och hur det kändes som om inget annat i hela världen spelade någon roll när mina läppar var med hans.
Jag vill inte tänka mer på honom.
Kommentarer
Postat av: Lena
usch.
kram.
Postat av: ida
eu. damn.
Postat av: lovelyn
Ja. Skit är vad det är. Men ikväll ska jag ut och supa i alla fall. Alltid nåt.
Postat av: A.
Det här var det finaste, sorgligaste, mest hjärtekrossande och uppriktiga jag läst på väldigt länge.
Trackback
