Lilla bror blir stor
I förrgår fyllde lillebror 26 år. Han är verkligen vuxen nu. En man. Men fortfarande min lillebror som älskade att bada på morgonen, bara ville äta äpple om det var delat i minst fyra delar och som klättrade på allt han kunde klättra på.
Jag har inte sett honom på fyra år nu och inte pratat med honom på tre år. Jag undrar hur han har det. Jag undrar om han bor kvar i Stockholm, om han har en flickvän och om han har ett jobb eller pluggar. Men mest undrar jag om han fortfarande knarkar och hur allvarligt det i så fall är.
Jag hoppas att han åtminstone är lite lycklig. Jag hoppas att han har människor runt sig som tycker om honom, att han har hittat något som betyder mer än knarket och att han någonstans inom sig vet att vi tänker på honom. Och att vi aldrig, aldrig slutar hoppas på att han en vacker dag ska höra av sig.
Jag har inte sett honom på fyra år nu och inte pratat med honom på tre år. Jag undrar hur han har det. Jag undrar om han bor kvar i Stockholm, om han har en flickvän och om han har ett jobb eller pluggar. Men mest undrar jag om han fortfarande knarkar och hur allvarligt det i så fall är.
Jag hoppas att han åtminstone är lite lycklig. Jag hoppas att han har människor runt sig som tycker om honom, att han har hittat något som betyder mer än knarket och att han någonstans inom sig vet att vi tänker på honom. Och att vi aldrig, aldrig slutar hoppas på att han en vacker dag ska höra av sig.
Kommentarer
Postat av: Lena
Grattis Lillebror. Jag minns när vi berättade för honom hur man gör när man kysser någon. Han trodde oss inte - det var bara FÖR äckligt.
Senast jag träffade honom var kanske sju-åtta år sedan. Han cyklade på en enhjuling på Konsum. Han stannade och pratade och var alldeles trevlig och vuxen innan han cyklade vidare. Charmig nog för att ingen skulle komma fram och påpeka att man knappast fick lov att cykla inne i affären.
Postat av: lovelyn
Haha, det minns inte jag att vi berättade för honom! Men jag tror att han kom över äckelkänslorna sen i alla fall.
Trackback
