lovelyn

Han ville träffa mig redan i måndags, dagen efter att jag sov hos honom. Men jag sa nej tack. I går ville han träffa mig igen, jag sa ja tack och han kom hem till mig. 

Mjuka pussar redan i dörröppningen. Mys i soffan. Strösslande av komplimanger och snällheter. Kommentarer om oss som ett eventuellt par. Offentligt pussande när vi skildes åt vid t-banan i morse. 

Det kanske bara är i mitt huvud som hans böjelser i sängen (ja, det finns fler än smisket) inte går ihop med att vara gullig annars och vilja ha en relation. Jag kanske har fördomar helt enkelt. Men fördomar är till för att göra sig av med och jag ser fram emot att göra mig av med mina.