Gråtfärdig istället för spyfärdig

Midsommar/30-års festen var en trevlig och sansad tillställning. Jag började i och för sig med att komma in, hälsa runt lite, få ett glas rött och spilla ut halva glaset på min klänning. Jag tackade mig själv för att jag tagit en orange klänning och inte en vit.

Idylliskt var det, i ett partytält i en trädgård på skånska landsbygden. Massa mat, snapsvisor och dans runt midsommarstång. Tal hölls till tjejen som fyllde år och hennes kille hade en överraskning.

Två kompisar spelade och han sjöng. Två jättefina kärlekssånger samtidigt som han tittade på sin tjej med beundran och kärlek. Hon i sin tur satt och strålade.

Vanligtvis brukar sånt göra mig lite lagom bitter och spyfärdig och så tar jag en drink till. Nu gjorde det mig mer gråtfärdig. Men jag tog i alla fall några extra klunkar av vinet.

Mitt emot mig satt en av singelkillarna. På min ena sida satt tjejens bror som också verkade vara singel och han var ganska charmig. Men ung. Annars var det mest par. Fast det var okej, jag hade ju inga större förhoppningar om att ens få hångla denna kväll.

Vid kvart i två fick jag möjlighet att få skjuts in till bebyggt område igen och tog chansen. Kände mig väldigt vuxen när jag kom hem till föräldrarna och inte ens var särskilt full.
Men å andra sidan var det inte jättelängesen jag rätt lagom dragen tassade in klockan halv sex efter att ha förfört en läkarstudent som det gick så vilt till med att jag fick näsblod.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0