lovelyn

Skånsk snäcka i Stockholm

När rädslan vinner över förnuftet

(Serieruta från "Jag är din flickvän nu" av Nina Hemmingsson)

Jag gillar att ha kontroll. När jag inte känner att jag har kontroll blir jag rädd. Då försöker jag återta kontrollen. Men kärlek och kontroll går inte ihop. Att blanda de två är som att blanda olja med vatten. Det blir inte bra. Det går inte. Om min kärlek är vatten så kan jag säga att det ligger lite olja ovanpå vattnet just nu. Oljan är svartsjukan.  

Det är jättekonstigt och en sida av mig som jag inte kände till. Jag har nästan aldrig varit svartsjuk tidigare. I korta stunder kanske men aldrig så här. Jag drömmer att han har sex med andra eller att han lämnar mig för någon annan. Och jag skäms för det, men ännu mer för de små dramatiska tjafsen som jag har skapat. Inte okej. 

Försöker jag förstöra bara för att jag är rädd för att det ska gå sönder? Testar jag honom för att jag tycker det är läskigt att lita på? Är detta tillfällen när jag inte ska lita på min magkänsla? Är det ihopflyttningen som gör mig rädd eftersom min självständighet hotas? Är det gamla spöken från vår första tid som jag inte riktigt bearbetat? 

Jag vet inte. Men jag vet att det inte finns någon logik i kärlek. Han älskar ju mig. Han vill bo med mig. Han vill dela liv med mig. Det är bra mellan oss, egentligen kan jag inte se något skäl till att han skulle behöva någon annan än mig. Trots det vill jag ibland hellre fly än illa fäkta. 

Samtidigt talar all statistik om att en stor del är otrogna, förr eller senare. Och jag har sagt att jag vill inte veta om det händer och inte betyder något. Ändå vill jag ha kontroll, testa och hålla på. Det funkar inte, det bara förstör. Men rädsla för att bli övergiven är en stark känsla, tydligen ibland starkare än mitt förnuftiga jag. 

Jag hoppas att jag hittar verktyg för att separera den där oljan från vattnet. 

hahaha bästa :P brukar du ha serier i din blogg?

hugs ﺖ MissChillPill☺

Nja, det har väl hänt någon gång tidigare. Men jag älskar Nina Hemmingssons serier.

usch tvivel... sånt gillar man inte... har hamnat i en dum funderarbubbla just nu och funderar över om det är rätt man jag träffat. Jag vet att han är den bästa jag kan få, men om man inte känner det där självklara pirrandet, ska man stanna eller ge upp? Jag är rädd för båda besluten, rädd för att göra fel... Jag hade varit så glad om jag känt det du känner... svartsjuka, rädsla att han ska hitta någon annan, för då hade jag vetat att han var rätt, han var den jag ville ha och han hade varit rätt person att kämpa för. Men hade jag suttit i din sits hade jag antagligen velat nåt annat, det är väl så... man tvivlar och ältar saker man just är i och tycker alltid att andra har det bättre, lättare och sorgfriare på nåt sätt. Hoppas att det löser sig och att när ni väl bor ihop, så släpper allt det där... det är säkert något undermedvetet just nu, en "separationsångest" från din egen "frihet"... eller nåt ;-)

Det har varit ett nöje att läsa din blogg , du har en otrolig humor . Man säga att du skriver som en bra författare , glöm inte att det är inte alla som kan hitta orden så bra , och att det sedan blir någon mening i vad man skriver.

Det måste vara roligt att vara så snygg som du , men som sagt allting har sina för och nackdelar .

Hur kan jag skriva det , jo av ditt sätt att skriva ser jag en mycket vacker tjej , som är klok och tuff.

Du är knappast en 140 kilos koloss , eller en gammal rälig gubbe

Ett bra vintips är amarone vin alpha zeta . Finns på systemet , ett annat vin är eiswein mycket gott desser vin , men det är vitt vin , prova det du kommer inte att ångra dig .Det är lite dyrare men det är det värt och lite förstklassig choklad till det och kvällen höjs till en annan plan när man umgås med sina nära och kära

Åh suck, svartsjuka är en såå jobbig känsla. Man vill bara skaka av sig den, men den finns där och gnager. Jag tror att eftersom du inte är den svartjuka typen så kommer den att gå över. Ni håller väl fortfarande på att hitta tryggheten i varandra?